Kan inte sova.
Efter att ha varit så trötta efter resan och sovit hyggligt igår vaknar jag nu, jättepigg. Klockan är 01.15. Min hjärna säger att den kan inte vara mer än 18!
Tänkte bre på lite mer om dagen. Det är så mycket intrygg. Denna enorma stad, maten som är god men som inte riktigt mättar som hemma, nya människor, skavsår etc. Förata gången vi åkte var vi desperata efter barnet. Andra gången gick som på rutin ganska tätt inpå på och vi reste med så himla trevliga andra familjer hela resan. Den här gången känns det som om vi är ute på en sightseeing resa alldeles själva. Att vi ska hämta Jonathan om snart 3 dagar känns helt overkligt. Blöjorna och vällingen i resväskan vet jag ju intellektuellt att de ska finnas där, men inte emotionellt.
Lill Alma var så nervös idag. Hon kunde inte äta frukost, hade ont i magen. Jag tror att hon nu efteråt kan lugna ner sig och ser att det är inte så farligt. Hon har växt ytterligare i sina erfarenheter. TingTing träffade Alma-Li första dagen hon jobbade när lillan var 10 månader gammal. Sedan kunde TingTing inte släppa henne. Hon riktade all sin tid åt flickan men fick samtidigt dåligt samvete för att hon inte gjorde samma sak för de andra. Hon försökte få adoptera henne, men själv var hon för ung och ogift. Det gick inte. Alma-Li är som en liten kopia av TingTing. Man ser hu viktig det första året är för att präglas på någon. Jag inser att de inte är släkt, men så nära släkt man kan komma utan blodsband. Hon ska försöka ta redan på lite mer uppgifter som kan finnas på barnhemmet.
Idag fick vi veta att med Alma-Li hittade de en flaska välling och 200 kronor. Någon, som uppenbarligen inte ansåg sig ha någon råd att ha kvar henne älskade henne faktiskt, det får vi bekräftat nu. Det är ändå ganska mycket pengar hon försöker fresta med för att få någon att ta hand om sitt barn. Det är så rörande.
Got natt
Tänkte bre på lite mer om dagen. Det är så mycket intrygg. Denna enorma stad, maten som är god men som inte riktigt mättar som hemma, nya människor, skavsår etc. Förata gången vi åkte var vi desperata efter barnet. Andra gången gick som på rutin ganska tätt inpå på och vi reste med så himla trevliga andra familjer hela resan. Den här gången känns det som om vi är ute på en sightseeing resa alldeles själva. Att vi ska hämta Jonathan om snart 3 dagar känns helt overkligt. Blöjorna och vällingen i resväskan vet jag ju intellektuellt att de ska finnas där, men inte emotionellt.
Lill Alma var så nervös idag. Hon kunde inte äta frukost, hade ont i magen. Jag tror att hon nu efteråt kan lugna ner sig och ser att det är inte så farligt. Hon har växt ytterligare i sina erfarenheter. TingTing träffade Alma-Li första dagen hon jobbade när lillan var 10 månader gammal. Sedan kunde TingTing inte släppa henne. Hon riktade all sin tid åt flickan men fick samtidigt dåligt samvete för att hon inte gjorde samma sak för de andra. Hon försökte få adoptera henne, men själv var hon för ung och ogift. Det gick inte. Alma-Li är som en liten kopia av TingTing. Man ser hu viktig det första året är för att präglas på någon. Jag inser att de inte är släkt, men så nära släkt man kan komma utan blodsband. Hon ska försöka ta redan på lite mer uppgifter som kan finnas på barnhemmet.
Idag fick vi veta att med Alma-Li hittade de en flaska välling och 200 kronor. Någon, som uppenbarligen inte ansåg sig ha någon råd att ha kvar henne älskade henne faktiskt, det får vi bekräftat nu. Det är ändå ganska mycket pengar hon försöker fresta med för att få någon att ta hand om sitt barn. Det är så rörande.
Got natt
Kommentarer
Postat av: Eva
Men Patricia vad gör du vaken mitt i natten, du måste ju sova så du orkar alla spännande dagar du har framför dig. Skönt att veta att ni kom fram och mår bra. Hälsa hela stora familjen! Kram Eva och Ronja.
Postat av: Agneta
Förstår att det är många tankar,roligt att få veta lite mera om Alma-Li.Ja snart får ni äntligen träffa Jonathan.....Kramizar (ps Kloten vann med 3-2)
Postat av: Pia Nyberg (från "listan")
Oh... blir så rörd av historien. Vi har inte riktigt kommit in på helt kinesisk tid utan lever in någon slags konstigt mellantid. Aströtta nu och kl är 13 i Sverige och 20 i Kina... Men imorgon kanske vi är helt med i matchen. Längtar vansinnigt mycket efter vår pojke... störtgillar Kina by the way! 3 dagar kvar nu!
Trackback
