En dag till
Ja då har det gått en dag till. Nu är det bara, få se nu, 34 dagar kvar tills resa. Oftast åker man gruppvis och några jag har mött på i vår process åker imorgon. Jag följer dem med spänning. Den 11/2 fyller Jonathan 2 år. Han vet nog inte om det, skulle inte tro att någon berättar det. Vi ska iallafall fira lite extra, även om det verkar lite galet. För flera veckor sedan, ja före jul, skickade vi ett par paket till en adress vi hittade på internet. Den sägs gå till barnhemmet. Vi får väl se om det kommer fram.
Det har fungerat tidigare gånger, till tjejerna. Men det känns konstigt att det kan kuska hela vägen till andra sidan jordklotet och kanske hamna precis på rätt ställe. Kanske det kommer fram till en enda liten pojke mitt bland miljontals andra. Sitter och kollar in hotell som vi kanske ska bo på. Vi har inte fått bekräftelse på det än. Resan till Kina sköts av en svensk resebyrå. Resan i kina planeras och bokas av en kinesisk resabyrå, så man har egentligen ingen koll alls var man hamnar. Det brukar dock vara mycket fina hotell.
Med på resan ska även min svärmor (78 år) följa med. Det ska nog ordna sig. Flickorna är ju rådiga och jag tror nog vi kan hjälpas åt att hålla ordning på henne.
Jag har hittat ett par bilder över barnhemmet. Det ser fint ut på utsidan, men det gör ju det mesta i Kina.
Nu är det mitt i natten i Kina. De ligger 6 timmar före oss. Jag har läst någonstans att det ensammaste som finns är nätterna på ett barnhem. När barnen gråter i sina salar, och ingen kommer.
Det har fungerat tidigare gånger, till tjejerna. Men det känns konstigt att det kan kuska hela vägen till andra sidan jordklotet och kanske hamna precis på rätt ställe. Kanske det kommer fram till en enda liten pojke mitt bland miljontals andra. Sitter och kollar in hotell som vi kanske ska bo på. Vi har inte fått bekräftelse på det än. Resan till Kina sköts av en svensk resebyrå. Resan i kina planeras och bokas av en kinesisk resabyrå, så man har egentligen ingen koll alls var man hamnar. Det brukar dock vara mycket fina hotell.
Med på resan ska även min svärmor (78 år) följa med. Det ska nog ordna sig. Flickorna är ju rådiga och jag tror nog vi kan hjälpas åt att hålla ordning på henne.
Jag har hittat ett par bilder över barnhemmet. Det ser fint ut på utsidan, men det gör ju det mesta i Kina.
Nu är det mitt i natten i Kina. De ligger 6 timmar före oss. Jag har läst någonstans att det ensammaste som finns är nätterna på ett barnhem. När barnen gråter i sina salar, och ingen kommer.
Kommentarer
Postat av: Marika Ångman
Hej,
tyckte mig känna igen bilden från barnhemmet i Dongguan i Guandong, och när jag fortsatte läsa på bloggen så såg jag att det var så. Vi kom hem dec 2010 med vår lilla,lilla Suosuo. Vi bodde på Victory på Shamain island och vår guide var en äldre bestämd herre vid namn Phillip. Hoppas ni fått träffa er son och att han var i bättre skick än vår lilla räka.
Vad fint du skriver, tack för att du delar med dig.
Trackback
